Fossila bränslen bildas när kvarlevor från döda djur och växter lagras under högt tryck i flera miljoner år. Slutresultatet är bildande av stenkol eller brunkol från växter och olja eller naturgas från djur. Då ursprungskällan är levande (kolbaserade) organismer innehåller både stenkol, brunkol, olja och naturgas alltid grundämnet kol.
De fossila bränslena skapar elektricitet genom att frigöra energi som används för att koka upp vatten till ånga. Vattenångan är sedan det som får magneten i kraftverket att snurra. I all energiutvinning (bensin, elproduktion, etc.) måste bränslet värmas upp och i samband med den uppvärmningen skapas avfallsprodukter som har förödande långsiktiga effekter på vår planet. Den vanligaste av dessa är växthusgasen koldioxid (Co2) som bildas naturligt när kol interagerar med syret i luften. Om det fossila bränslet innehåller andra föroreningar kommer även dessa att frigöras när bränslet brinner upp.
Historiskt har tillgången till fossila bräns
len varit en av de viktigaste orsakerna till att industriella revolutionen började i just Storbritannien. Maskinerna som gjorde omställningen möjlig praktiskt tagit drevs av den energi som man fick fram när man eldade stenkol. När elen började sprida sig under 1900-talet blev det således naturligt att använda samma energikälla som man använde till allting annat. Fossila bränslen var dessutom både smidigt, billigt och tillförlitligt.
Vi lever i kvarlevorna av ett industriellt fossilbaserat samhälle. Våra transportmedel drivs i huvudsak av bensin och andra fossila bränslen och 3/5 av världens elektricitet produceras av dess energi. Det är ett stort problem då det innebär att det inte räcker med att elektrifiera varor som kräver fossila bränslen, man måste även göra en omställning i metoderna för att skapa elektricitet. De goda nyheterna är att människans transportmedel redan håller på att elektrifieras och det finns ingenting som säger att det är fossila bränslen som ska skapa den el som driver dem.