Atomer och övriga kemiska sammansättningar är byggda på neutralt, positivt och negativt laddade partiklar. Partiklarnas benämning är neutroner (neutrala) och protoner (+) som är placerade i atomens kärna, samt elektroner (-) som cirkulerar runt kärnan och överlag är mer mobila. När elektroner eller andra laddningar rör på sig förflyttar sig energi och den energin kan (så länge den är i rörelse) användas som strömkälla.
Människan har (hittills) lyckats få elektriska laddningar att röra sig på två betydelsefulla sätt, som skapar två olika typer av ström. Den ena strömmen är likström som har fått sitt namn av att de elektriska laddningarna rör sig i en och samma riktning. Den andra strömmen är växelström där laddningarna förflyttar sig runt en spole som konstant växlar mellan att vara positivt och negativt laddad. Båda dessa rörelsemönster finns naturligt men isolationen och koncentrationen av strömmen är människans skapelse.
Tekniker för att skapa och ta vara på likström och växelström är ungefär samtida och utvecklades under andra halvan av 1800-talet. Mannen med patent på likström var Thomas Edison som är den antagligen största Amerikanska uppfinnaren någonsin. Edisons rival inom området var Nicola Tesla som kom på och patenterade tekniken bakom växelström. Innan de två började konkurrera med varandra var Tesla anställd hos Edison där han upptäckte att han kraftigt ogillade hans personlighet. Tesla valde därför att vid förfrågan överlåta sin teknik till George Westinghous
e (en annan betydelsefull uppfinnare) och ett marknadskrig började om vilken typ av el som skulle användas i USA.
Likströmmen går ut på att laddningarna (vanligtvis elektroner) förflyttar sig i en sluten krets där de går från en källa med mycket elektroner till en källa med lite elektroner. Genom att reglera laddningarnas flöde/möjlighet att röra på sig går det att ändra mellan att ha strömmen på och avslagen. Likström används i alla former av batterier och i traditionella glödlampor. Tekniken har dock stora problem med att förflytta ström över längre distanser utan stora energiförluster. Så stora de facto att under 1800-talet tvingades konsumenter av likström vara försiktiga med att hantera strömmen i sina egna hem. Möjligheten att överföra strömmen gjorde att växelströmmen vann elkriget och blev den dominerande strömkällan i USA och i övriga världen.
Bakgrunden till växelströmmen går tillbaka till år 1820 när dansken Hans Christian Ørsted slumpmässigt upptäckte att en kompassnål förflyttade sig på grund av en närliggande strömkrets. Ørsted förstod att strömmen hade skapat en magnetism som fick nålen att röra på sig. Tesla skulle sedan upptäcka att även den omvända ordningen gäller: Att genom att skapa ett roterande magnetisk fält, kan man sätta elektriska laddningar i rörelse. Det finns en anledning till att barn i svenska skolor läser så mycket om magnetism: den är grunden för nästan allt det vi kan göra i vårt moderna samhälle.